Paulas Blogg

Hej! 

Nicaragua har varit fantastiskt! Började med några dagar i León som är en fin stad med massa färgglada hus.. Där hade jag en rolig utekväll, gick runt och fotade i stan och gjorde Volcano Boarding! Hikade upp för Centralamerikas mest aktiva vulkan och åkte sen ner på en pulka-liknande sak. Rekordet för hastigheten nån har åkt ner för vulkanen är 90km/h!!! Men jag åkte bara 22km/h, men det kändes snabbt och var askul ändå! 

 

Efter León åkte jag och Liz och Anika (två tjejer som är en del av gänget jag mer eller mindre hängt ihop med i två månader, sen guatemala) till Granada. En till fin liten colonial town med ännu vackrare färgglada hus och byggnader. Där gick vi runt om dagarna och utforskade staden, åt god mat och chillade i några dagar. 

 

Efter Granada så åkte vi till Isla de Ometepe. En ö i Lake Nicaragua som är gjord av två vulkaner. Där hölls det en festival helgen vi var där. En festival på stranden med livemusik, djs, bonfires, och massa partymänniskor! det var i princip festivalen vi åkte dit för. Vi bodde på ett hostel som hade ett treehouse med hängmattor i. Och när vi kom dit så var hostelet fullt, så vi sov i hängmattor när vi var där. Sov jättebra uppe i det treehouset! Förutom festivalen, som var asrolig, så gjorde vi inte mycket mer i Ometepe. Hängde på hostelet, badade/duschade i sjön, och mötte upp mer fler reskompisar som jag bl.a. träffat på Caye Caulker, i El Salvador, i Guatemala m.m. Alla åker lite samma väg så man stöter på varandra hela tiden. 

 

Efter en helg på Ometepe åkte vi till San Juan del Sur. En skön surfstad på stilla havs sidan med galet nattliv och jätte vackra stränder runt omkring! Vi hade en galen vecka där. Festade och dansade tills benen värkte om nätterna, och hängde på stranden, hoppade/dök under/blev omtumlad i dom stora vågorna, hängde med ännu fler nya fantastiska reskompisar. Definitivt en av dom bästa veckorna på länge!! Sjukt rolig vecka!! 

 

Efter San Juan bar det av mot Corn Islands som ligger utanför Nicaraguas karibiska kust. det vanligaste sättet att ta sig dit är att flyga. Men vi var 9 stycken som bestämde att vi hellre sparar in några dollar och provar på det andra sättet. Det andra sättet var att ta sig igenom den icke turistiga delen av Nicaragua, för att sen ta båt ut till öarna. Vi började med en chicken bus (gamla amerikanska skolbussar) till Managua, huvudstaden i Nicaragua. Därifrån hoppade vi på en nattbuss till ett ställe som heter El Rama. Där kände man verkligen att man inte var på the "gringo trail" anymore. Där väntade vi i några timmar på en båt som skulle ta oss över en flod till Bluefields tidigt på morgonen. När vi kom till Bluefields, en liten hamnstad där de flesta pratar engelska, eller "creole"- engelska med jamaikansk dialekt, som ligger på karibiska kusten, så hittade vi ett hotell som vi kunde sova på över dagen. Vi var tvungna att på nått sätt hitta en båt som gick till Corn Islands därifrån, men ingen verkade veta vilken dag, eller vartifrån dom gick. Till slut får vi reda på att vi måste ta oss till El Bluff, där det brukar gå fraktfartyg till Corn Islands. Så mitt i natten lyckades vi muta nån vid hamnen att ta oss till El Bluff i hans lilla båt. När vi kom till El Bluff fick vi reda på att det inte gick något skepp föränn tidigt på morgonen. Men vi ville ändå vänta vid hamnen och inte ta in på något hostel, bara för att inte riskera att missa båten, som inte går så ofta! Så det slutade med att vi sov/väntade på en militärbas veranda hela natten, för att där var vi "safe". 

Klockan 8 på morgonen efter ca 10 timmars väntan kommer det äntligen ett skepp. Men tydligen var det fullt, så vi var tvungen att vänta på nästa. Som tur var så kom det ett till skepp efter 2 timmar. 

Vi gick på båten och inser att ja, det var verkligen ett fraktfartyg, med ingenstans att sitta. Det var en bil, massa locals, grisar, kycklingar och massa grejer som skulle fraktas över på båten. Vi hittade några ris säckar att sitta på och så påbörjades den 7 timmar långa resan över till corn islands. Några av oss blev sjösjuka, och det stank hela tiden, men jag hittade en hängmatta att ligga i och sov en ganska stor del av resan över. Jätteskönt!

 

Vi kom äntligen fram till slut, efter 51 timmars resande från San Juan del Sur. Men det var värt det. Little Corn Islands är verkligen ett paradis! Önskar jag kunde ladda upp bilder, men som allt annat på den här ön så är internet väääldigt långsamt! 

Vi har mest hängt i hängmattor, snorklat, dykt, hängt på cafén, levt på kokosnötter osv. här. Det är underbart, och jag lovar att berätta mer när jag kan visa bilder! 

Men nu måste jag skynda mig. Ska åka över till Big Corn Island idag för att boka flyg härifrån imorrn. Eh. Ja, jag tänker flyga härifrån istället för den långa resan tillbaka. Next - Costa Rica!! 

Puss!!!