Confused
Det känns som att jag har så mycket känslor inom mig just nu, och så mycket tankar. Nästan så att det svämmar över. Både bra och dåliga sånna, men det känns som om jag försöker översätta allting i ord, ex. försöka skriva av mig så blir allt bara en stor sörja.
höst.
familjen.
jobbiga läkarbesök.
att jag snart måste påbörja någonting som jag vet är ett helvette och som jag verkligen inte orkar gå igenom igen, trots att jag vet att det är värt det i slutändan.
att det här har vart min värsta sommar ever, inte på grund av vad jag har gjort, utan på grund av hur jag har mått.
att jag inte vet vad jag vill göra, plugga eller vart jag vill åka. bara det att jag vet att jag vill bort.
fast ändå så vet jag inte om jag vill bort än.
att jag inte har rutiner och fulltidsjobb, vilket bara ger mig mer tid att sitta och tänka på dumma saker.
att jag på vissa sätt inte känner mig som mig själv längre, men på andra sätt så känner jag mig more myself than ever.
att vissa människor som inte ger en endast bra energi kanske inte är värda att ha omkring sig, hur jobbigt det än är att inse.
att jag saknar Sydney så in i helvette just nu, och jag vill bara fly hösten här och åka tillbaka till min varma, vackra, roliga stad med underbara stränder, min älskade syster och roligare liv.
att jag ändå inte vill det utan jag egentligen vill någon annanstans.
ja och lite så fortsätter det..
trots detta så försöker jag inte tänka så mycket och bara hålla mig occupied, för då slipper jag fundera på allt för stunden, och må bra istället. det är det jag måste fortsätta med. men ibland är det svårt.
Imorgon åker jag till Aspö som sagt. Jag åker lördag morgon och kommer tillbaka söndag eftermiddag. Så en liten bloggpaus blir det. Men jag kan inte säga att jag har så mycket vettigt att säga ändå för tillfället..
♥
