Paulas Blogg

Efter att jag (på min födelsedag) bloggat om alla födelsedagar och alla fina födelsedagstårtor jag fått så bestämde vi oss för att vi kanske skulle ta och fira med lite tårta då också. Så vi tog oss till Bondi Junction och åt god tårta. Den ovan är oreo och chokladmousse tårta.

Vi fikade en stund, och sen hoppade vi på bussen till beachen.

När vi vaknade på morgonen så trodde vi att våra strand planer inte kunde bli av, för att det var grått och mulet. Men som alltid så växlar Sydney vädret runt två på dagen ungefär, så då var det strandväder minsann.

Det var enorma vågor. Svårt att fånga på bild hur stora dom var. Som jag kallade dom "hawaii surf vågor", ni vet sånna man ser på sjuka surf clip där dom surfar extremt höga vågor. Tror det var dom största vågorna jag sett i Bondi.
Trots det så hoppade jag i vattnet en stund. Det är ju alltid skönt att bada, med det var sjukt strömt och lite läskigt nästan. När jag såg en blue bottle (en manet som kan brännas så det gör jätte ont) så ville jag inte bada mer så då sprang jag upp till Andy på stranden igen.

En uppspolad blue bottle på stranden.

Bondi är alltid så vackert!

Och som vanligt så var det en miljon surfare i vattnet. Nästa vecka är jag också en sån där cooling som ligger i vattnet och försöka fånga vågen.

En helt vanlig spindel i Aussie land.

Ser ni spindelnätet!?

Sen satte vi oss på klipporna och bara njöt lite och tittade på hur de stora vågorna slogs hårt mot klipporna så att det skvätte flera meter upp i luften. Mysigt var det!


Kvällen har jag inte så många kort från för min kamera hade dåligt med batteri.
Jag och Andrea mötte i alla fall upp mina jobbarkompisar på bondi pizza. Jag och Andrea delade på en förätt för vi var inte så hungriga. Vi åt chiliräkor och drack vitt vin, så satt vi där och babblade om allt från funky femme till mat, till meditation.
Sedan åkte Andrea och ungefär hälften av gänget hem, men jag Steph, Denise, Sara och Martina fortsatte till beachroad för att gå ut. Vi hamnade först på en stor bar med flera våningar där vi drack drinkar, stod och pratade och dansade tills stället stängde. Då promenerade vi till en klubb som heter White Revolver. Det var en upplevelse. Många freaks och pårökta människor men det sket vi i (så gott det gick) och dansade en massa.
När vi fick nog, och när vi tappat bort dom andra, så gick jag och Steph till busshållsplatsen och hoppades på att en buss skulle komma. Där träffade vi en full engelsman som trodde att jag var från Canada. Han skulle sjunga min nationalsång och sjöng "Oh Canadiiiiaaaa oh Canadiiaaa". Vi skrattade jätte mycket och ungefär så slutade kvällen.

Jag hade verkligen en underbar födelsedag! Den var mysig, rolig och precis så som jag ville ha den!
♥