PANIK!

Om det är någonting jag inte klarar av här i världen så är det att se någon av mina nära & kära råka ut för något hemskt. Ni vet sådär när man får panik och är nära på att ringa larmcentralen-hemskt, eller i vissa fall faktiskt ringer. Jag klarar inte av den känslan! Det är det värsta som finns!! Det är 6 sådana händelser, under mitt liv, som jag kommer ihåg riktigt starkt. Och alla dom 6 gångerna har det varit någon av mina yngre bröder som råkat ut för något. Den ena gången var nyss. Är fortfarande helt skakis. Min brosha satt i halsen riktigt rejält och kunde inte andas. Ett bra tag. Jag får som vanligt panik och vet inte vad jag ska göra. Ja , som ni förstår så gick det ju bra tillslut, annars skulle jag nog Inte sitta och skriva om det just nu!! Men just sånna panik-händelser och panik-situationer är någonting jag verkligen inte klarar av. Min syrra är inte som jag, hon tar det lite lugnare och försöker istället hitta bästa lösningen. Men jag får bara panik, blir kritvit i ansiktet och vet inte vad jag ska ta mig till. Okej, jag klarar vell av att ringa larmcentralen, men annars så är jag ganska oduglig vid sånna tillfällen. Sen när allting kanske har gått över, för värre än det har jag, thank goodness, inte vart med om, så kan jag vara helt skakig i typ en timme och må skit. Och tankarna kring "What if.." är det värsta! Ush, det är något jag verkligen inte klarar! (Det och att skriva uppsatser ;P.) Andra gånger som det hänt har tex. vart när min andra brosha satte i halsen när han var typ 1 år och blev typ helt blå i ansiktet, Lagom Panik! Sen en gång, för nått/några år sedan så tappade min 4 åriga lillebror (då kanske han var 3 eller nått) bort sig på världens största köpcentrum (and it's biiig!), I Dubai. Och vi hade panik och letade och letade. Man har hört så mycket historier om bortrövade barn & kvinnor i Dubai, så då vart jag jäävligt rädd. Men som ni också kanske fattar så hittade vi honom hos security till slut, helt rädd och gråtfärdig.  Sen finns det även fler händelser som kanske är lite mer personliga. Men som sagt, jag klarar inte av det och det är det absolut VÄRSTA jag vet!! Ush, var bara tvungen att skriva av mig lite!


Skulle nått hända dom så går det ju inte att ersätta. Irreplaceable!
Dom får lära sig att vara lite försiktigare tycker jag!!


Kommentarer
Postat av: Andrea

Meh... varför bryr du dig inte om om något skulle hända mig! jag vill också vara med på bild! hehe.

2010-01-21 @ 01:14:17

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0